bokfloden.blogg.se

2014-03-30
16:42:30

Den femte årstiden, Mons Kallentoft

Ibland undrar jag vad jag gör då jag läser böcker och ser film.
Det är inte första gången det här händer; jag läser av hjärtans lust, för att, på SISTA SIDAN upptäcka att jag ju redan läst den här boken en gång.
Den kan inte ha gjort så våldsamt stort intryck på mig med andra ord. 
Men faktum är att boken är bra. 
Jag har lite svårt för
Kallentofts "inre monologer" hos karaktärer som är döda. Det blir märkligt och ger en känsla av obehag. Samtidigt är det ju en del av konceptet. Malin Fors har en unik magkänsla som är mer finkalibrerad än de flestas. På något vis kommunicerar hon med offren, om än det inte är direkt uttalat.
Storyn håller och utfallet är inte helt självklart, om än en del ledtrådar ges i tidigt skede.

2014-03-30
12:58:45

Om döda ont, Hans Koppel

Han lyckas igen. Den obehagliga stämningen och spänningen finns där på det typiskt Kopplerska viset.
En nattklubbsdrottning från Köpenhamn får sin vilja igenom bara hon pekar.
En journalist ger utlopp för sin frustration i en krönika - något som visar sig vara en ödesdiger handling.
En mor får prata ut om sin döde som i en veckotidning. Ingen kunde ana vad det skulle få för konsekvenser.

Om livets litenhet, grymhet och tvära kast handlar Koppels roman. En bladvändare av rang. Rakt igenom. Från första till sista sidan.
2014-03-11
12:00:00

Carmen och döden, Karin Fossum

En ung mamma är för ett kort slag ouppmärksam och ett litet barn hinner ta sig ner till dammen vid huset där det senare hittas dött.
Så börjar fallet som Konrad Sejer och hans kollega Skarre står inför i den här kriminalromanen. Det unga gifta paret är förkrossade och chockade. Det är dock något med den unga mammans sätt som gör poliserna misstänksamma. De kan inte sätta fingret på vad det är men något ger dem känslan av att allt inte gått till som de först informerats om.
Sejer själv brottas med en yrsel som han inte blir av med. Han blir alltmer övertygad om att det är något elakartat och frågar sig varför han skulle vara en sån som kommer undan. Att söka vård är inte helt självklart. Samtidigt gnager oron i honom.
Fossum tar oss med in i en känslig historia. Sörjande föräldrar som förhörs och bevakas och störs i det som är deras livs största sorg. Samtidigt blir deras liv sinsemellan inte lättare att leva och de anklagar varandra.
Hur ska lugnet återfås och vad har hänt nere vid dammen där pojken hittats drunknad?