bokfloden.blogg.se

2014-09-05
13:35:06

Den sanna historien om Pinoccios näsa, Leif GW Persson

Evert Bäckström. Guds gåva till kvinnorna. Mannen med supersalamin. 
Högst osmaklig typ.
Men underhållande.
 
En ond saga för vuxna barn, kallar GW Persson själv boken. Han har så rätt.
Trots inblandning (eller kanske tack vare?) av eminenta, historiska politiker (något som för övrigt gör boken lite rörig) är det Bäckström som tar kommandot i berättelsen. Hans gubbsjuka tankar får mig att vilja kasta ut boken genom fönstret otaliga gånger. GW Persson lyckas verkligen måla upp en obehaglig stämning.
 
Ett sidospår i berättelsen är Bäckströms papegoja, Isak, som jag inte sett nämnas i någon recension. Här talar vi om ett sidospår som tycks göra gubben Bäckström lite mänsklig för en stund. En mycket kort stund. Men ack så roligt. 
 
Att sedan Bäckström är en eminent utredare gör det hela lite svårt. Man vill verkligen inte tycka om honom, men plötsligt kommer något sånt där dräpande som en smash på volley och man fnittrar hejdlöst. 
Jag vill verkligen inte förhärliga den här typen av människor. Det är fruktansvärt med mobbning och trakasserier på arbetsplatser men man får dra sig till minnes att det är en saga. Om än sagan skulle kunnat vara sann. Och kanske är det just därför man reagerar så starkt på det man läser?
 
Läs den!
 
 
2014-03-30
16:42:30

Den femte årstiden, Mons Kallentoft

Ibland undrar jag vad jag gör då jag läser böcker och ser film.
Det är inte första gången det här händer; jag läser av hjärtans lust, för att, på SISTA SIDAN upptäcka att jag ju redan läst den här boken en gång.
Den kan inte ha gjort så våldsamt stort intryck på mig med andra ord. 
Men faktum är att boken är bra. 
Jag har lite svårt för
Kallentofts "inre monologer" hos karaktärer som är döda. Det blir märkligt och ger en känsla av obehag. Samtidigt är det ju en del av konceptet. Malin Fors har en unik magkänsla som är mer finkalibrerad än de flestas. På något vis kommunicerar hon med offren, om än det inte är direkt uttalat.
Storyn håller och utfallet är inte helt självklart, om än en del ledtrådar ges i tidigt skede.

2014-03-30
12:58:45

Om döda ont, Hans Koppel

Han lyckas igen. Den obehagliga stämningen och spänningen finns där på det typiskt Kopplerska viset.
En nattklubbsdrottning från Köpenhamn får sin vilja igenom bara hon pekar.
En journalist ger utlopp för sin frustration i en krönika - något som visar sig vara en ödesdiger handling.
En mor får prata ut om sin döde som i en veckotidning. Ingen kunde ana vad det skulle få för konsekvenser.

Om livets litenhet, grymhet och tvära kast handlar Koppels roman. En bladvändare av rang. Rakt igenom. Från första till sista sidan.