bokfloden.blogg.se

2018-06-11
19:58:37

Vaggvisa, Leila Silmani

Text från förlaget Natur och Kulturs hemsida

"Hemmet har aldrig tidigare varit så välstädat och barnen avgudar henne. Barnflickan Louise har kommit in i deras liv och förändrat det. Tack vare henne har Myriam kunnat återuppta sin juristkarriär och hon och maken Paul lägger tacksamt sina barn i hennes händer. Snart börjar Louise få plötsliga vredesutbrott och bete sig märkligt, men de undviker i det längsta att konfrontera henne. I det vackra huset i Paris tionde arrondissement har ett mörker sipprat in och nedräkningen mot en katastrof har tagit sin början.

Leïla Slimani (född 1981) är journalist och författare, uppvuxen i Marocko och bor sedan snart tjugo år i Paris. Hösten 2018 utkommer hennes reportagebok "Sex och lögner", om kvinnors livsvillkor i Marocko."

Boken är ingen feelgood. Långt ifrån. Det skaver och är känns sjukt rätt tidigt i berättelsen.

Mycket av berättandet utspelar sig i karaktärernas tankar och den direkta dialogen är sparsam. 

Det är ingen bok jag skulle valt att läsa spontant men den blev utvald i vår bokcirkel och jag har nu breddat min lässkatt med ännu en författare.

Betyg: 3 av 5.

 

 

 

 
2017-08-11
13:07:45

Just nu är jag här, Isabelle Ståhl

Naken och sårbart.
Elise går en krokig väg genom livet. Eller ojämn kanske man ska kalla den. Egentligen känns det mest som att hon rör sig i det nedre skiktet om man ska dela upp livet i horisontella skikt utifrån hur bra man trivs och hur harmoniskt man lever.
 
Elise är ångestfylld, rädd för många saker och verkar ha en social fobi. Det slinker ner en Stilnoct eller Sobril både nu och då. Inte sällan tillsammans med alkohol. Samtidigt är det som att Elise säger sådant många andra bara vågar tänka. 
 
I mina ögon lever Elise en destruktiv tillvaro. Hon vet egentligen inte vad hon vill, vad hon tycker och vad hon känner. Hon dejtar via Tinder, gärna sent och helt oplanerat efter en kväll på krogen. Väldigt osentimentalt och gärna genom att dela en stilnoct. Domnar bort, vaknar, går hem. 
 
Elise suktar från kapitel ett efter Viktor, som läser samma kurs som henne på Universitetet. Viktor verkar inte så intresserad till en början. Skulle en relation med Viktor vara lösningen för Elise?
 
Boken är som sagt naken och jag känner ångesten mellan raderna. Jag tycker synd om flera av de inblandade, om Elise som på många sätt flyr livet och om hennes omgivning som verkligen försöker förstå henne och vill vara med henne.
 
Var boken bra? Jag vet inte. Den gav ett begär av att läsa en sida till, och en till...
Jag tycker att den skulle passa mycket bra som diskussionsunderlag i olika sammanhang. 
 
 
2016-10-26
09:20:08

I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv, Tom Malmquist

Jag var där,
Jag stod i dörren till vårdsalen på IVA och i korridoren utanför.
Jag var mitt i kaoset.
 
Tom Malmquists bok drog in mig i en känslomässig tornado från första sidan. "Vad händer" ville jag skrika. Det gick inte att sluta läsa, samtidigt som man egetligen inte ville att det skulle fortsätta.
 
Efter att Toms gravida sambo Karin plötsligt insjuknar i något som verkar vara en kraftig influensa och innan någon riktigt hinner med är Karin dödssjuk och får diagnosen leukemi. I Karins mage ligger ett barn som ännu inte ska födas. Barnet måste ut och Karin måste inleda en aggressiv behandling samtidigt som hennes kropp är väldigt svag och alla organs funktioner sviktar.
 
Det är en bok om kris, kaos och förlust. Det handlar om hur komplicerade relationer inte blir mindre komplicerade då livet ställs på sin spets. Det handlar om den avgrundsdjupa sorgen som det inte finns plats för då man har ett spädbarn på sin arm och precis förlorat den älskade man skaffat barnet tillsammans med.
Boken ger också en tankeställare vad gäller det rent jurudiska i den hemska situationen. Som om det inte var nog med förlusten av Karin - barnet blir stämplat som föräldralöst eftersom Tom och Karin inte var gifta.
 
Det är en sån där bok som får en att fundera över hur mycket en människa kan klara av egentligen. Det står klart att man klarar med än man vet om. Många tankar väcks och känslor rörs om.
 
Man vill helst inte lägga boken ifrån sig utan bara vända blad efter blad. 
 
Intervju med Tom i Vi läser.