13:54:27
Vad ska en flicka göra? Konsten att vara riktigt rädd, Annika Lantz
Medan Annika läser sina efterord påbörjar jag recensionen av boken.
Det här är en bok man ska LYSSNA på om man har möjlighet. Detta eftersom Annika själv läser boken och det ger en extra tyngd och gnista till innehållet.
Annika skulle skriva en bok om att åldras med värdighet. Under skrivandet fick hon en cancerdiganos och skrivandet fick ett annat fokus.
Med ogenerad öppenhet och generös detaljrikedom tar Annika oss med in till gynekologen, CT-kameror och strålbehandlings-salar.
Jag imponeras av Annikas förmåga att med glimten i ögat beskriva något som uppenbart varit den värsta tiden i hennes liv. Dödsångest och så mycket väntan på besked. Behandlingar som ger vidriga biverkningar och får henne att känna sig mer död än levande mellan varven. Väntan och väntan igen. Väntan på besked. En hel del egna tankar under denna väntan, under varje väntan.
Det står också klart att Annika, likt mig själv i mångt och mycket, använder humorn som vapen. Varför ska man vara mer allvarlig än stunden kräver? Inte så det blir osmakligt, hon driver ju med sig själv. Det är förmodligen inte uppskattat om samma infallsvinkel kommer från någon annan i det läget.
Det var svårt för mig att släppa boken då jag passerat halva lyssningstiden. Jag kom in efter en promenad under vilken jag lyssnat på och fortsatte resten av kvällen med lurarna i öronen.
En helt klart läsvärd bok. Fast lyssna helst. Annars riskerar man att missa nyanser som inläsningen ger.