13:07:45
Just nu är jag här, Isabelle Ståhl
Naken och sårbart.
Elise går en krokig väg genom livet. Eller ojämn kanske man ska kalla den. Egentligen känns det mest som att hon rör sig i det nedre skiktet om man ska dela upp livet i horisontella skikt utifrån hur bra man trivs och hur harmoniskt man lever.
Elise är ångestfylld, rädd för många saker och verkar ha en social fobi. Det slinker ner en Stilnoct eller Sobril både nu och då. Inte sällan tillsammans med alkohol. Samtidigt är det som att Elise säger sådant många andra bara vågar tänka.
I mina ögon lever Elise en destruktiv tillvaro. Hon vet egentligen inte vad hon vill, vad hon tycker och vad hon känner. Hon dejtar via Tinder, gärna sent och helt oplanerat efter en kväll på krogen. Väldigt osentimentalt och gärna genom att dela en stilnoct. Domnar bort, vaknar, går hem.
Elise suktar från kapitel ett efter Viktor, som läser samma kurs som henne på Universitetet. Viktor verkar inte så intresserad till en början. Skulle en relation med Viktor vara lösningen för Elise?
Boken är som sagt naken och jag känner ångesten mellan raderna. Jag tycker synd om flera av de inblandade, om Elise som på många sätt flyr livet och om hennes omgivning som verkligen försöker förstå henne och vill vara med henne.
Var boken bra? Jag vet inte. Den gav ett begär av att läsa en sida till, och en till...
Jag tycker att den skulle passa mycket bra som diskussionsunderlag i olika sammanhang.
