bokfloden.blogg.se

Dråplig.

Det är den bästa och kortaste recensionen av den här boken.

Romanens huvudperson är en historielärare som närmar sig slutet på sin karriär. Desto mindre brinner han inte för sitt ämne och särskilt för andra världskriget. Han verkar vara en ensam själ som inte direkt får gehör för sina idéer, särskilt inte för de idéer han har för den stundande temaveckan. Han förstår inte att de andra inte ser det högst angelägna i att alla får fördjupad kunskap i och om förintelsen.

Historieläraren, som heter Ingvar, gör ett impulsbesök hos skolans rektor och det känns lite spänt då man läser om mötet. 

Ingvar skriver på ett utkast till en essä. Ingvar har också alkoholproblem. Ingvar verkar ha en oförmåga att tolka sociala signaler.

Ja, allt kan gå fel. Mer tycker jag inte att man ska få veta här. Läs boken. Den är trevlig, dråplig, rolig och lite sorglig på sina ställen.

Hans Gunnarsson har skapat en unik berättelse som jag inte sett motsvarigheten till.