09:20:08
I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv, Tom Malmquist
Jag var där,
Jag stod i dörren till vårdsalen på IVA och i korridoren utanför.
Jag var mitt i kaoset.
Tom Malmquists bok drog in mig i en känslomässig tornado från första sidan. "Vad händer" ville jag skrika. Det gick inte att sluta läsa, samtidigt som man egetligen inte ville att det skulle fortsätta.
Efter att Toms gravida sambo Karin plötsligt insjuknar i något som verkar vara en kraftig influensa och innan någon riktigt hinner med är Karin dödssjuk och får diagnosen leukemi. I Karins mage ligger ett barn som ännu inte ska födas. Barnet måste ut och Karin måste inleda en aggressiv behandling samtidigt som hennes kropp är väldigt svag och alla organs funktioner sviktar.
Det är en bok om kris, kaos och förlust. Det handlar om hur komplicerade relationer inte blir mindre komplicerade då livet ställs på sin spets. Det handlar om den avgrundsdjupa sorgen som det inte finns plats för då man har ett spädbarn på sin arm och precis förlorat den älskade man skaffat barnet tillsammans med.
Boken ger också en tankeställare vad gäller det rent jurudiska i den hemska situationen. Som om det inte var nog med förlusten av Karin - barnet blir stämplat som föräldralöst eftersom Tom och Karin inte var gifta.
Det är en sån där bok som får en att fundera över hur mycket en människa kan klara av egentligen. Det står klart att man klarar med än man vet om. Många tankar väcks och känslor rörs om.
Man vill helst inte lägga boken ifrån sig utan bara vända blad efter blad.
