bokfloden.blogg.se

Tiden är slutet av 1930-talet. Platsen är Örnsköldsvik.

Maj har flyttat hit från Östersund för att jobba som servitris. Tillsammans med sina kompisar nosar hon lite försiktigt på vuxenlivet.

Hemma i Östersund har Majs mor tuberkulos, lungsoten, och vårdas emellanåt på satatorium. 

Maj träffar på en fest en man. Egentligen tillhör hennes hjärta någon annan, men en fnurra på den tråden gör att Maj svävar ut mer än hon tänkt i det manliga sällskapet. Resultatet förtäljer bokens titel; Att föda ett barn.

 

Kristina Sandberg skriver inte bara en roman. Hon skriver om kvinnohistoria. Kvinnans status och vad som händer med en kvinna som blir med barn utan att vara gift. Hur det av nöden konstruerade äktenskapet ter sig. 

Det handlar också om en ofrivillig klassresa. Inte helt bekväm sådan.

 

Sandberg har en speciell stil då hon skriver och för mig tog det ett tag att komma in i den. Språket flyter bra men de långa meningarna som innehåller utifrånperspektiv, berättande, tankar och dialog i en och samma sats gör det lite svårt att hänga med till en början. Efter ett tag kommer man in i det och läsningen flyter bra.

 

Jag skulle vilka kategorisera boken som ett relationsdrama i flera led. Inte bara mellan två personer utan flera. Det kompliceras av tankar om hur man anses, hur man bör föra sig och förtvivlan över att inte få spela ut sitt register. Att vara kvinna (Maj) i den här berättelsen handlar mycket om att bita ihop.

 

Det är en rustik berättelse som prisats med all rätt.

Boken är första delen i en trilogi om Maj.